I AM A SAUCY BITCH.
Igår var det hejdundrande roligt, eller ja iallafall slutet av kvällen. Början började inte så bra.
Jag & Annie bestämde oss för att hänga på Viktor & Calle ner på Sarolla för att kolla på fotbollen (i Järpen har ju ingen 6an), men så visade det sig att inte ens Sarolla hade det så pojkarna for iväg men vi var så hungriga så vi stannade kvar och tog en pizza och några öl.
Efter någon timme kom Ken & Patrik tillbaka från sitt kantarellplockningsäventyr (en fredagkväll?), och sen rullade Magnus & hans Lina in och Calle efter en stund. Vi bestämde oss då att åka hem till oss och spela sällskapsspel, inklusive öl då. Så då satte vi oss alla kring vårat bord och började spela något spel där man ska få sin partner att gissa rätt på ett ord utan att säga ordet, och ja, jag & Ken var bäst i 2 av 4 runder men sen vart allt lite för mycket för mig. Ramlade av stolen (ej mitt fel, spelets fel) och jag blev utröstad till domare. Men jag vann på det också faktiskt.
Sen idag vart det inte så mycket mer än sömn för mig och min sambo, eller iallafall en av mina sambos för den andra var ute och stojja någonstans.
Hade beslutsångest till tusen ifall jag skulle följa med Ken hem till hans föräldrar på jaktmiddag eller hem och fixa iordning det sista så min lille 9åriga broder skulle kunna flytta in i lägenheten.
Jag valde tillslut det sista och nu sitter jag helt själv i min gamla lägenhet i Fredriks "soffa" som egentligen är en helt vanlig säng, och kollar på något skruttprogram på E.
Hmmmmmmmffffffnfnnfnf.. Ikväll då? Toffe, Patrik och dom andra hotdoggarna ska ut och festa krogen osäker, som vanligt. Vill faktiskt följa med, fast ändå inte. Varför blir det alltid så att när man säger hela veckan att man ska ta en vithelg, så blir det alltid spontant tvärt om? Är det alkoholen som väger över? Låt oss verkligen hoppas att det inte är så. Jag tror det är festandet. För vi är ju ändå festfolk. (smööugen)
Har verkligen börjat sakna våren som var, innan studenten innan allvaret.
Alla bodde kvar och vi hittade alltid på nya saker hela tiden! Vad händer nu då? Samma skruttstrunt hela tiden.
Åh depp igen! Ikke bra ikke bra. Kände förmodligen likadant under den tiden.
Men vad är det man brukar säga? Med tiden minns man tillslut bara allt bra. Och det är ju faktiskt så det ska vara.
Nämen nu ska jag ta mig i kragen och hitta på någonting! Eller så sitter jag kvar här i mörket och smyger mig på Fredrik när han kommer hem, så ska han få en massiv hjärtattack. Som han har gett mig så många gånger.
Eller så blir det poker i Järpen med Miss Stjerneby, eller så blir det utgång i Åre, eller så blir det bara myskväll hemma i Järpenlägenheten eller så blir det helt enkelt bara att ta cykeln och cykla till Emman upp i det norra.
Man ska ju egentligen inte säga att man har för mycket att välja mellan, men just nu vill jag bara att någon annan bestämmer åt mig. (bluuuuubb)
IKEA imorgon med Ken & Harriet är iallafall bokat och klart! Sköning, och skönt med en färdig lägenhet.
HEDAA MINA VÄNNER!
TJINGEN ☮
The world that you're forsaking is surley more than a lie. Got to live.
Tjollahopp alla glada! Helgen är nu över och den har ju varit ypperligt bra - Men ännu viktigare innehållsrik.
Alltihopa började i fredags när jag stod och målade (bigsuprise), och den där lille Toffen ringde & frågade om vi ville hänga med och bowla, och jag tänkte - Whata heck, jag suger på det men det gör säkert alla.
Önskedrömmande. Ken är ju, som jag vet, en jävla tävlingsnörd och stog där med sina hintar.
"Du har för tungt klot" "Du kastar snett" "Ser du, den hamnade i rännan" - Bite me.
Hursom så var det jag, Hanna & Emma på en bana och Töff, Daniel, Patrik & Ken på en.
Och kul hade vi allt, bollarna bara far och flög åt alla olika håll! Och det underbara är att jag kom 2a, dock bara med 10 poäng mer än Hanna. Kände mig som Sveriges nya bowlingmästare där för en sekund.
Sen styrdes kosen mot Daniel, där öl dracks och skratt skrattades och väl på Beef var det full rulle!
Mycket folk & stoj, träffade tillexempel den där lille Graafen som jag knappt har träffat på den senaste tiden.
Och då blir det alltid lite roligare. Där kring 2 vart det hemgång för mig & Ken, hemgång till min (gamla) lägenheten. Som var helt tom, tillochmed sängen var tom. Tom på sängkläder. Så då blidde det att lägga sig fastklistrade på varandra i en pytteliten sovsäck.
Jag vaknade och levde, så det gick ju lika bra det. Jobb klockan 8 på morgonen var ju inte riktigt någon höjdare, men väl uppe på toppen så var det ganska skönt. Fick ju tillochmed en hamburgare.
Slutade vid 12, och då vart det en snabbis på systemet för att inhandla en whiskey och sedan vidare till Libbans 50års fest. Som inte bara vart födelsedagsfirande, utan även bröllopsfirande! Har nog aldrig ens drömt om att se ett bröllop i utspela sig i en däckverkstad, men vips så har man gjort det också.
Festande fortsatte ända in i natten med en massa mat, tårta och akustisk sång. Trevligt verrre!
Skulle ju då jobba söndag också, men det var inte alls lika tungt vill jag säga. Vart lite halvdrag där kring halv 1, med folk som var hungrig sen styrde jag min väg mot min nya hemby Järpen (?).
Framme i Järpen hörde Harriet av sig och så var vi inbjudna på middag hemma hos Anderssons, tillsammans med en massa Anderssonsar - Mysigt, och gott var det! Alltid kul att testa på något nytt.
Söndagen slutade med filmen Sommaren med Göran, lite sådär tyckte jag eller så var jag bara för slut i huvudet för att veta varken ut eller in.
Sådärja, den som har orkat läsa allt detta gnabbel vet nu om mer eller mindre vad jag har hittat på i helgen!
Och nästa helg ska jag säga dig, så blir det (förhoppningsvis) en lugn, vit helg med IKEA på söndagen med Knenen & hans fina mamma.
Men nu i veckan blir det fullrulle! Fast minus alkoholen såklart, hade inte varit så lätt att plugga då.
Jag ska köra i gång det jag har kvar från förra året (hjärnskakningen som skakade om världen), och förhoppningsvis är jag klar när september också är klar för i år. Funderar starkt på att läsa Matte B som jag hade så svårt för innan.. Kanske kommer någon vart nu när jag är ett år äldre (och visare?).
Nu när lägenheten (ÄNTLIGEN!) är färdig, eller iallafall sånärsom, det enda som behövs är IKEA så är allt finnemang så kommer jag ha all tid i världen (en månad) att plugga, bli less på Järpen, bli less på lägenheten, och förmodligen hinna med att ta en massa mysiga promenixar runt om i Järpen.
Först av allt så ska jag idag bli frisk som en nötkärna hade jag tänkt mig. Kurera, kurera, KURERA!
Har gått och blivit förkyldare än Thord nu efter den här helgen. Jag gillar ej mellan läget mellan sommar & höst (eller ska jag säga vinter). Nätterna ligger ju i minus 2432434300000 nu.
Nämen nu ni! Ingen mer dator för mig.
TJING ☮
MASK.
And I'll sing in your ear again.
All this talk of getting old.
It's getting me down my love.
Like a cat in a bag, waiting to drown.
ÄNNU en sömnlös natt. Börjar ana att det är något fel på mig nu? Hm, nä så farligt är det nog inte. Överdrivarn Anna.
Men jobbigt är det allt, är svintrött till och med när jag lägger mig sen vips - pigg som en nötkärna.
Ikväll är det dock inte så hemskt jobbigt. Min käre pojkvän har rullat runt i sömnen, som vanligt, dock brukar jag oftast inte vara vaken att se detta och nu så ligger han halvt om halvt över mig. Vilket resulterar i svårigheter i skrivandet. Men det är det värt.
Jajajajajajja. Nu ska jag berätta för alla glada (och vakna halv två på natten?) därute vad jag har hittat på idag:
Började dagen med att maskera hela badrummet, sen började målandet. Jag och Ken valde färg i går på inpuls, och vi trodde det slutade med mörkblått men så var det ej. Vi har nu ett knallblått badrum, lite som ett akvarium.
Så halva dagen kånkade jag med att måla det där jädra badrummet (JAGMÅLARALDRIGBADRUMIGEN!), sen vart det svartmålande övanför spisen och bordet fick sig en stänk också.
Så roligt har jag om dagarna i min ensamhet med penseln. Eller ja, ensam och ensam. Rårre satt nere i datarummet idag iallafall, och trixade med någon ny mojäng eller nått.
Vilket egentligen är skönt om det nu skulle bli så att jag ramlade ner och bröt lilltån eller något annat hemskt.
Helgen då. Hade helt tappat bort dagarna idag, så jag var 100 på att det iallafall var två, tre dagar kvar till fredag, så blev jag informerad om att så var inte fallet! Det var ju imorgon det.
Tiden rinner iväg när man målar? Eller så har jag blivit halvknäpp av all målarfärg.
Hursom, imorgon ska vi förhoppningsvis komma ifrån vårat renoveringsprojekt som vi har bott i en vecka nu. Hoppas på att kunna sova en natt i den skitiga, fast snart tomma lägenhet som sitter fast under huset i Åre.
Sen ska vi vara med Emma & Emil också, vilket jag nu har sett fram emot i några dagar! Skönt och träffa lite folk. Känns som det var år sen. Men det kan också vara bara i mitt huvud, för det känns som jag har blivit 40 år äldre på bara den här veckan. Eller, ja 40 år slitnare.
Ååhåhååå just! Annie kommer hem till byn igen! På måndag om jag inte minns helt koko.
Var ju sisådär två månader om inte mer sen vi träffades sist. Så då blir det incheckning av hennes nya kök och mys med singstar? Fast jag nöjer mig egentligen bara med henne. Längtar.
Nästa helg är det inbokat att åka till IKEA, och det är nog det jag ser fram emot mest. För då kommer lägenheten vara klar att användas (påriktigt), och då kan också mamman & pappan till mig få komma och kolla in vad jag har hållt på med nu sen jag flydde boet.
Nämen vettu va! Nu hoppas jag på att allt detta skrivande har gjort så att min hjärna känner för att stänga ner sig själv i iallafall 8 timmar.
TJING FRÅN TANT BLÅ ☮
When you wake up the world may have changed.
Who cares where we go on this rugged old road, in a world that may say that we're wrong.
And I know a love that will never grow old.
Måste börja med att säga till mina facebook vänner som jag delar med min käre lilleprutt till broder - Han fyller ej år idag. Han är ett litet uppmärksamhets freak, så han lurar alla. 13 februari 2011 fyller den lille hela 7 år, för den som ville veta sanningen.
Men nu ni! Nu har målandet och fixandet börjat på allvar. Hela hallen är nu vit istället för fisgul, eller vad den nu var innan.
Köket är morgondagens projekt och förhoppningsvis toalettens tur också - Sen är det bara vardagsrummet som ska få sig en fressh touch, och voila (förhoppningsvis) så är lägenheten ypperligt underbar.
Okej.. Jag måste erkänna att det här inte alls var vad jag hade tänkt skriva till er där ute i cyberrymden.
Jag har haft sån jäkla ångest hela dagen för flytten. Vad ska jag göra i Järpen? Men ännu viktigare, vad ska jag göra i Åre? Eller ja, varför ska jag bo kvar i Åre?
Egentligen sitter förmodligen allting lite djupare än så. Jag tror att nu när alla (eller ja, några) börjar komma på vad dom vill göra dom närmaste 4 åren eller bara nu i höst, så känns det verkligen ända in i benmärgen att jag också borde ut på något äventyr. Att jag också borde utforska och tjillevippa lite.
Förmodligen är det, som det alltid är med mig, bara någonting som går över tills imorgon och så kommer jag tycka att jag själv är största fjollan som inte kan fatta varför jag sitter uppe och inte ens kollar på två ån halvan på tvn och är en grinolle när alla andra sover.
Jag är ännu ung, och fortfarande relativ klar i skallen. Vilket kanske inte spelar så stor roll när jag ändå inte vet vad jag vill göra med mitt liv. Som också bara är en på typ 10000 miljarders miljoner där utanför fönstret.
"Tänker man på att sitt problem är så mycket mindre än andras, känns det bättre" - Hm, Ken har ju rätt i det han säger men det hjälper ikke mig. Jag känner mig bara ännu mer patetiskt att jag sitter här och skriver en massa strunt, som ingen blir lyckligare av. Så har du kommit så här långt ner, försök blurra bort det du nyss läst.
Deppmode till tusen.
Jahajapp. Nu hade jag tänkt mig skriva något svinroligt för att bryta neggoismen som jag startade ovanför, men kan ej komma på någonting. Betyder det att Järpen är så tråkig som alla säger? Hehe, nädå.
Får nog lägga ner det där svinroliga nu. Får hoppas till gusche där uppe eller vem som nu bestämmer över allt som händer (pappa kanske?) att ni alla inte hinner läsa detta innan jag hinner komma på något som är mer värt att läsa.
Tack för skrivstunden. Behövdes gjorde den, när jag började skriva iallafall.
TJING ☮
We're not ready and we're not even close.
We're not like the rest.
No, we ain't like most.
So lets go out late
Drink a lot
Stay up past 8 and then dance
Dance all night
And leave our boyfriends behind
Och så vips - Var den sista helgen innan allvaret börjar slut. Eller ja, allvaret för Emma iallafall.
Körde stenhårt på fredagen med en sista fest i min lägenhet innan flytten. (jag ska flytta till järpen)
Med champagne, öl och cider i systemet klarade höll inte Emma ut lika länge som vi andra partyprissar men men...
Säsongsstart på Beef var skoj med massa folk och musik. Vid stängning vart jag svintrött och tog Ken under armen och sprang hem, skulkänslorna kom sen när jag hade sagt att det skulle vara efterfest.
Well, what to do do.
På lördedagen vart det jobb efter tre, och det var blixtrande skoj det. Och jag menar verkligen att det dundrade och brakade..
Kom ner till byn igen tidigare än jag trodde att jag skulle och då var det lathäng i min soffa tills vi peppade till och gick till Beef. Jaja, nu skiter jag i detaljerna. Det vart en jäkla onödig och skumkväll på krogen, men efteråt tog vi en sväng till Empe och hälsade på vilket var höjdpunkten.
Kvällen slutade, som så många gånger tidigare, med tre sovande pojkar i min soffa och såklart en till med mig i sängen. Och vem som sov med mig får ni lista ut själva.
Söndagen - Depp depp depp.. Gick till Bahnoff och åt den mest awesoma mackan som existerar på jordens yta med bakisgänget. Blev deprimerad när jag kom på att Emma flyttar till Umeå i 4 år på måndag.
Personlig påminnelse till mig själv: Det är inte bra att skjuta problemen framåt hela jävla tiden.
Så hur som, det slutade med att jag bölade ständigt i cirkus 400 timmar.
Åkte och sa adjö till min finaste. Hemskt jobbigt till en början, sen läste jag hennes schema för veckan och allt som var planerat var alkoholdrickande och temadagar. Lite släppte då, känns som hon kommer klara sig.
Nudå! Måndag och jag sitter i mitt soon to be nya hem. På Frejavägen 96 för den som ville veta exakt.
Jag gillar att jag ser det här som ett enormt stort steg för mig själv, även om jag har mer eller mindre bott här hela vintern.
Men men, allt är olika för alla. Och det kommer bli en stor förändring för mig, packa ut hela lägenheten i Åre kommer inte vara skoj. Och aldrig mer bo där. Aldrig mer ha förfest där. Aldrig mer ha bakishäng där. Aldrig mer blöta ner hela toaletten när man duschar. Aldrig mer klättra ut genom fönstret (för det är coolt).
Det är mycket aldrig mer nu, men det kommer också vara mycket "första gången" nu framöver.
Första gången att betala räkningar.... Sen är det väl inte så mycket mer.
Sambo?
TJINGEN ☮
I'm ridin on hells hot flames comin' up from below.
Far from below – how high can we go?
To all the love I lost – Hey, just tryin' to play boss.
To all those friends I hurt – I treated em' like dirt.
And all those words I spewed – Nothin' sacred, nothing true!
Edward Sharpe & The Magnetic Zeros.
Jadu.. Märkte nu att det var ett tag sen jag skrev en uppdate i mitt liv.
Och vad har nu hänt då? Jo, jag har jobbat varje vecka sen jag sist skravlade ner ett livstecken.
Men det har varit skönt faktiskt, pengarna rullade in och så har det ju varit pissväder i alltid så kalla Åre så några sommardagar har jag inte riktigt missat.
Har hunnit med sommarfesten på Eagles, en sväng på både Stråket & Fäviken, Motorkultur - Och Kroatien med min käre pojkvän uppe på allt!
Annars så.
Emman har bestämt sig för att gå sån där högskola i Umeå, och flyttar redan nästa vecka.
Kul för henne. Eller INTE. Hon kommer sakna mig för mycket, I can feel it. Eller ja, hon kommer förmodligen sakna Åre för mycket.
Jag då - Jobbet för vintern är färdigbokat, och iochmed det släppte en stor bumling från mina axlar.
Kommer nu överleva vintern också!
Kände för någon vecka sen att jag ville ta tag i mitt liv och känna mig lite vuxen, dock så känns det som det aldrig kommer hända. Inte på riktigt.
Det här året skulle egetligen ha varit det värsta året hittills om man kollar på vad som har hänt.
Men ikke det nikke, det slutade med att vara ett av dom bästa någonsin.
PEPPAR PEPPAR - Året är ju faktiskt inte slut än.
Det jag menade med dom övre raderna är att när trean tog slut flyttar ju alla, startar sina egna liv.
Egentligen inget stort, men jag överdriver ju allt i mitt huvud så för mig är det ganska stort.
Hjärnskakning på det gjorde ju ingenting bättre.
Men som sagt, vem är jag att klaga när allt slutade så underbart bra i slutändan. (pepparpeppar)
Hursom, det jag gjorde för att känna mig vuxen och stor var att tvinga med min käre pojkvän att åka med mig till stan och köpa en turkos minidator till mig. Vuxenpoäng? Nä, men den är snygg.
Man ska ju vara liten så länge man kan, och jag kan nog mjölka ur några år till innan jag verkligen måste bli vuxen.
♥
Nu blir det att tjata på Emman tills hon kommer hit och säger hej till mig.
TJINGEN ☮
'Bout a funny ol' world that's a-comin' along.
Here's to the hearts and the hands of the men,
that come with the dust and are gone with the wind.
The very last thing that I'd want to do,
Is to say I've been hittin' some hard travelin' too.
Song to Woody - Bob Dylan.
Med överdriven översvämning i Åre och skitväder hela veckan, så hade vi det rätt så gött på Cypern och värmeböljan måste jag säga.
Kom hem och satte mig i min grotta och kollade ut genom fönstret och började fundera ifall det var rätt drag att åka hem när jag såg stormen utanför - Men ja, det var nog det ändå.
Åkte till Smögen med smygargänget på onsdagnatt, och jag tänker ej gå in på några detaljer...
Meeeen, vi hade strålande sol alla 4 dagarna eller hur länge vi nu var där. Pizza, kebab & öl var det som gick ner i magen som kurrade hela tiden.
Räkor och shoppning blev det också, och OCH så fick jag min krans.
Tack Ken, jag såg ut som en skogstokig älg.
TACK till er alla som gjorde midsommaren något som jag inte kommer glömma i första taget.
Om jag börjar minnas någongång vill säga.....
Känns som sommar veckorna bara rinner iväg, fast ändå i en bra takt på något sätt.
Började jobba igår, 4 timmar fick vi till sen var det inte värt det längre och idag var inte vinden på våran sida men det hoppas jag den är snart. Vädret är aldrig på våran sida. Eller någons sida förutom Emmans.
På lördag blir det 23års firande för min stolle till pojkvän, och vad som då händer kan han ju aldrig bestämma sig.
Men han blir ändå ett år äldre, och det är väl något bara det.
Nu här framöver har jag skrivit upp mig på jobb ända tills september, vilket känns underbart på många sätt.
Tar ut en liten semester där kring första veckan i Juli för att fara & flyga med Knenen.
Hur det nu kommer gå, eller sluta för den delen, vågar jag inte förutspå. Men roligt har vi ju alltid.
Äsch, kort inlägg är väl bättre än ingenting? För nu är det allt sschlutt!
TJATJA ☮
But you know, you are not just anyone. No, you're not just anyone.
Well now you're here in your life.
And now you're finding out why you have to learn how to fight, before you learn how to fly.
So stick your fist up, prove them wrong.
You refuse to regret it.
Just like everyone said you would.
Just like everyone knew you would.
SP3 SP3 SP3 2010 ♥
FÖR VI HAR FUCKING TAGIT STUDENTEN - FY FAN VAD VI ÄR BRA!
Sist jag skrev var exakt en vecka sen, onsdagen innan fredagens hejdundrande student.
Spettan fyllde ju år den dagen, så det vart en bakislunch på Twins. Eller ja, bakis för några inblandade.
För första gången i år satt vi ute och åt lunch, och det var ju awesome. Relativt varmt iallafall...
På kvällen fick jag och Emma ett slag av inpuls och tog våran studentdricka och åkte till casa Maurice för en jäkla rolig kväll!
Vart fotbolls ja.. match på 6-7, sen rumpdansande i P2 källaren - En underbarkväll helt enkelt.
Dock så var det inte lika kul att dra sig upp ur sängen klockan 9 på torsdagsmorgonen för att släpa sig till skolan och den årliga studentlunchen..... Men servitörerna på lunchen var fina i sina utstyrslar - En hint till Arno kanske.
Kvällen som följde vart det däckmode i soffan med min kära.
FREDAG - Studenten i all härlighet.
Började med champagnefrukost i hippiegrottan, och jag tänker inte berätta vem som blev fullast (inte jag).
Sen styrde vi kosen till skolan och sång + betygsutdelning i Röjsmon.
Amandan sjöng så tårarna spurtade och sprutade.
Ännu mera tårar kom när jag insåg att Emma skulle flytta, att jag inte hade kommit på det tidigare är underligt.
Men sen måste jag också skylla på att vid stora festligheter blir jag känslosam så in i bömben.
Flakåkning vart det, vilket inte var på våran agenda. Tack till Engan!
Solen halvsken och regnet regnade. Men det såg jag bara på korten egentligen.
Min mottagning efteråt vart över förväntingar - och en stor KRAM till alla som kom och alla fina presenter.
Nabot tog vi sen till staden, och nu slutar min detaljerande förklarning.
Jag kan lugnt säga att det var en magisk kväll, och ni som missade det kan ju ångra er.
För det kommer jag aldrig göra.
Nu sitter jag hemma hos Rårremus & Knenen. Och vad gör jag? Inte ett skit.
Igår var jag i storstaden igen och kollade huvudet som ej blir bättre.
Fick så enormt mycket bättre respons och veta hur jag ska gå till väga än jag har fått under som här månaderna av Åre & Järpens skrutthälsocentral.. Men det kanske inte är deras fel? Vem vet.
Ta allt i babysteg var svaret på nästan alla mina frågor, så chilla med allt jag måste göra står på schemat.
Hur det nu ska gå.
Men mennnnnnn på måndag far & flyger vi! Och som jag längtar. Cypern är målet.
All kärlek till dig! Ett halvår har vi klarat, och det nästa kan nästan inte bli bättre.
Jag älskar dig.
TJINGELING ☮
I'm a wild light blinding bright.
It's times like these you learn to live again.
It's times like these you give and give again.
It's times like these you learn to love again.
It's times like these time and time again.
I am a new day rising.
I'm a brand new sky.
Foo Fighters
Hejsvejs alla mina underbara!
Det är nu onsdagmorgon på denna studentvecka. Herreminjesus! Fort har det gått..
I måndags bestämde vi oss som sagt att käka en studentmiddag allehopa, på Werséns blev det.
Jag åt lammburgare och en Creme brúlé (eller hur det nu kan tänkas stavas), och det var ypperligt gött.
Vi traskade sedan vidare till Dalhboms där det blev fullrulle efter ett tag - Styrdans, sångskrikande, ja allt möjligt.
TACK alla för en kväll jag aldrig kommer glömma.
Igår, tisdagen, var det inte mycket på schemat men ändå så pass mycket så jag kunde göra mig själv överstressad.
Tog bussen, i strålande sol måste jag tillägga, till Järpen kring hmm.. ett kanske. Satte mig på Sarolla och tog mig en kebabtallrik tillsammans med fyllehrarna.
Sen kring tre gick jag neråt mot bryggorna och la mig på en bänk i ett rum, och fick min rygg knäckt och knådad i alla olika vinklar och vrår.
Jag är inte riktigt en stor fantast av att knäcka ryggen och höra hur saker ploppar men inte veta riktigt vad det är, men jag ska säga er att nu är min rygg rak, min höft är inte sne längre och mina axlar böjs inte frammåt som om jag vore quasimodo. Så tack och bock till Arne som gjorde mig hel igen!
Nästa på schemat var skiva i Såå, men innan det så var det gräsmattehäng hemma hos mig med tre öldrickande pojkar och en körande pojkvän. Sommar är verkligen här nu!
Åkte till campingen kring 21, och då var fyllan och den extremt höga musiken ett faktum.
Jag klarade inte mer än en timme kanske med mitt kära huvud, men jag tror verkligen att ni andra fick en höjdarkväll med allt som nu ingår i det.
Nu ser jag här utanför alla mina fönster att solen kikar fram..... YEEEEEEEESS!
Idag har jag inte så stor koll vad som händer, mer än att jag måste till Kicks.
Och, och! Amanda, Spettan, fyller ju hela ett-år-innan-systemet idag.
Så det blir någotslags firande för henne också, solklart.
TJINGEN ☮
Tell me sweetie, what's my name?
hope you guess my name.
But what's puzzling you is the nature of my game.
Just as every cop is a criminal.
And all the sinners saints.
As heads is tails.
Just call me Lucifer.
Sympathy for the Devil - Rolling Stones
Finns det något mer peppande är dom rullande stenarna? Ja, säkert men inte just idag. Inte just den här dagen.
Solen (halv) skiner och jag är gladare än en pannekake! Var en sväng på skolan idag.
Kände att jag kan lika väl åka dit och snylta lite på den magiska skolmaten nu när jag fortfarande får, innan jag skulle gå bort till politziahuset och fixa passet.
Men ikkenikke, just idag gick det inte att fixa pass. Men jag fick iallafall pyttipanna, och jag fick äta med Emman & Amandan.
I torsdags då. Hrrarrarrrstudenten - En upplevelse i sig bara det.
Riktigt jäkla pissväder, tyckte lite synd om dom när det spöade ner regn när dom skulle bege sig upp på flaket.
Men syndheten gick snabbt över för dom såg så jävla lyckliga ut, och det hade jag också gjort om jag var dom.
Kring 6 begav jag mig mot Casa Nybovägen, eller vad det nu ska kallas. Hem till min sessa iallafall.
Middagen kördes igång av stjärnan Emelie och den blev ypperligt mumsig!
Efter någon timme kom järngänget och festen var ett faktum.
Dock sa mitt huvud stopp så jag kunde inte vara med och dansa och stojja, men jag hade det så trevligt så på en stol i köket.
Tottebo var ju inte riktigt en höjdare, men det var värt att gå dit och gratta alla fyllon ändå.
Dagens datum är måndagen den 31 maj, och om sisådär cirkus ungefär 4 dagar ska vi springa ut med hattarna på.
Jag har tjyvat lite och haft studentmössan på mig hela dagen lång, trodde verkligen inte jag skulle vara den enda - men det var jag allt. Emman fjollade sig.. Men men, studenten tar man bara en gång!
Ikväll ska the pinkladies, eller ja studenttjejerna till Dahlboms och fira med middag och mys.
Trevligt värre. Dock så kommer jag förmmodligen vara den enda med mössan på mig då också.
Alle de andre järpstudenterna ska till Körfältsgrillen skulle jag tro, men det får ni hålla för er själva.
800 anmälda eller vad var det? Jag skulle ha irrat bort mig i hattarnas land bara.
Helgen måste jag ju också avklara här för er, och man kan lugnt säga att den har varit näjs.
I fredags vart det lungrulle, och i lördags var det Östersund, regn och skruttigmotormässa på schemat.
Senare på kvällen peppade vi till och gick till Eagles en sväng, hade aldrig varit där innan men det var så trevligt så.
Efterfesten tycker jag dock kunde skippats, men det är ju inte jag som gör reglerna.
Men jag sov i datarummet så det löste sig ganska fenomenalt faktiskt.
NÄÄÄRA NÄÄÄRA NÄÄÄÄRA! Slutet är nära! WOHPHOOP!
Nu blir det något magiskt, ingen aning om vad, på schemat. Ska ha kul i min ensamhet, med min mössa.
Ska nog ringa Emman.
TJEEEING ☮
Sleep don't visit, so I choke on sun.
And the days blur into one.
And the backs of my eyes hum with things I've never done.
Was never much, but we made the most.
Welcome Home.
Welcome home, son - Radical Face
repeat repeat
Klockan är 06:57.
Och jag vet inte riktigt vad jag ska göra fram tills klockan 9.... Hm.
Anledningen att jag var uppe med tuppen var för min käre pojkvän skulle upp och jobba, och jag fick (så snäll & bäst som jag är) lova att jag skulle få upp honom nu på morgonen om han skulle komma och joina mig i sömnen inatt.
Det var ett löfte jag verkligen var osäker på om jag skulle kunna hålla, då jag har sovit dåligt som en eskimå dom senaste 14 dagarna. Och att det ringde fyllepojkar hjälpte inte riktigt.
Men men, uppe var jag! Och han kom iväg och alla är goa och glada.
Idag är det thursdage, och hrarna tar studenten. En vecka innan oss känns lite fubbigt, men men.
Igårkväll bestämde jag mig för att det här är ingenting jag ska missa, så jag ska joina Emman och kring 10 ska vi åka i racerbilen till Duveds Kyrka och kolla på Linnen & Matildan och alla de andra sjunga och springa och flakåka.
Sedan.. Resten av dagen ska jag försöka få klart mera av de resterande uppgifterna, och jag hoppas och ber till gudarna eller ödet eller whatever att mitt huvud inte sätter mera spärrar.
Börjar bli lite små deprimerad nu när det aldrig går över, men nada to do. Just live with it.
Ikväll ska jag hem till min sessa och äta middag med en massa fina tjejer, och sen kring 10 ska vi bege oss mot Tottebo och den "bästa studentfesten". Den ska bli ruuligt, dock så har jag och mitt huvud come to an agreement att om jag är nykter hela kvällen så slutar den göra ont. Får hoppas på det då.
Men jag tror faktiskt att det kommer bli finnemang ändå, dom andra kommer dricka tillräckligt så det blir över anar jag.
JUSTE! Nu är det bokat och klart sa min söta mamma igår. 14 juni flyger familjen Sätherberg till Cypern.
Ååh, jag längtar så jag spricker. Och så hinner jag komma hem kring 4 dagar innan vi ändrar pick & packet till Smögen och midsommar. Och att Emman ska följa med på håller jag alla tummar jag har för.
Så nu vill jag gratulera hrarna att dom klarade 3 år och att.. Ja, dom tar studenten!
Sen måste jag bara skicka kärlek till min fina familj som är bäst.
Fining - Äntligen!
TJING ☮
For what it's worth it was worth all the while.
Time grabs you by the wrist directs you where to go.
It's something unpredictable.
But in the end is right.
I hope you had the time of your life.
Grön dag.
Och idag är det faktiskt en väldigt grön dag nu när jag tänker efter, det är blommor och blomstrande träd överallt nu och det känns faktiskt som det är vår. Sommar tycker jag då inte nu när man kan blåsa bort bara man öppnar dörren, och det är nästan så vinterjackan skulle åkt på igen. Eller nä, så är det ju inte.
Ändå så har jag trotsat stormen en sväng och tagit mig en promenad, och en break i pluggandet för den delen.
Skönt en stund, sen började blåsten gå mig på nerverna och jag planterade mig i soffan igen.
Jag måste faktiskt erkänna att jag har fuskat idag, känner mig hemsk lite sådär.
Kollade på dom två sista avsnitten av Greys på säsong 6. Och fyvale! Det var inte kul.
Alltid något dramatiskt slut, men alltid lyckligt. Hm. När ska actionen börja ta fart?
Nu börjar det verkligen krypa under huden på mig måste jag säga.
Avundsjukan som jag känner mot Miss Sigurdsson är inte nådig, jag hade kunnat kapa av lilltån för att få vara i Hong Kong och leka apa med henne just nu.. Men livet är inte orättvist, jag kommer få min chans.
Men nu vet du att jag tänker på dig gumman, även om det är hattankar för tillfället. Hehe...
Jag är sådär lyckligt glad! Allt kommer bli finnemang och idag är alla bäst.
Kanske ska ta och berätta vad som händer här framöver, fast jag har egentligen ingen aning.
Ikväll ska jag bege mig bort mot Nybovägen och Emman för att kolla på när dom klär ut sig i 70tals tema och förar.. Känner en klump i magen över att jag inte joinar. 70tal är lite min grej, men men.
Jag är en hippie på daglig basis så jag låter dom ha den här kvällen för sig själv.
Sen måste jag vila huvudet tills på torsdag då dom hoppetossande hrarna tar studenten, hade tänkt försökt slinka in på efterinsläppet på Tottebo. Med biljett dock, så så mycket slinkande kanske det inte blir.
Dagarna efter det, framtiden. Ja, vad händer då? Jag är på vad som än händer.
Ser framemot Smögen på midsommar! Har varit fast häruppe i norr, vilket har varit kul det också, eller i Turkiet dom senaste 17 midsommrarna så det ska bli skoj med en riktig svenne midsommar.
Oavsett väder och company, så kommer det bli ypperligt ypperligt!
Nämenvettuvad! Nu ska jag hoppa in i duschen och kika ifall Emma har kört på en elg på vägen.
TJING ☮
Holy moly me oh my, you're the apple of my eye.
I do love my Ma and Pa.
Man o man you're my best friend.
I scream it to the nothingness that we got everything we need.
Hot and heavy pumpkin pie,
chocolate candy Jesus Christ.
Home - Edward Sharpe and the Magnetic Zeros
Jag ber om ursäkt till er alla där ute om mitt förra deppinlägg, tänkte nästan radera det där en sväng men sen tänkte jag: Nej, bättre att det får vara kvar.
3 år har flygit och farit iväg och nu är det måndagen den 24 maj 2010.
Jag kommer knappt ihåg när vi började gymnasiet där i september 2007, eller nått.
Och under dom här åren har jag kommit fram till:
- Matte är då verkligen inte min grej, hur mycket jag än vill vara ett snille.
- Man kan verkligen få omänskligt mycket plugg slängt på sig under minimal tid.
- Och att Järpens Gymnasieskola inte riktigt var rätt val för mig.
Men ändå, äääändå. Jag är glad! Jag är verkligen en sån som tänker " ifall jag inte gjorde så, så hade aldrig det där hänt " och så är det ju verkligen med gymnasiet.
Om jag inte hade valt att stanna kvar i Åreskuttby så hade ingenting av allt, både bra & dåligt, hänt under dom här åren hänt.
Så nu är jag både tacksam och extremt glad att det snart är över faktiskt. Extremt glad. 
Svarthårig lilleplutt för sisådär 3 år sedan..
Tillbaka till nuet!
Helgen har varit lite av ett mysterium, dagarna ramlar in i varandra.
Men om vi säger såhär så har det varit en underbart innehållsrik helg med mycket skratt och halv dassigt väder, om man inte räknar med sommardagen i fredags.
Med både bastande, lekparkslekande, hockeytittande och såklart bio - Robin Hood.
Jag, Ken, Fredrik, Patrik och miniFredrik tog vårt pick&pack och styrde kosen mot storstaden igår och kollade på Russel Crowe när han spänner på sig sina gudomliga muskler och tar från dom rika och ger till dom fattiga.
Nu ser jag solen kika fram in igenom mitt nytvättade fönster och in i min extremt klinisktrena lägenhet.
Ååh jag bara älskar när lägenheten är städad och all disk är diskad och man känner sig fri som en fågel att göra vad som helst.
Pappa satte upp krokar idag också för att underlätta mitt golv från att bli en garderob, vilket också är finnemang.
Hade tänkt traska upp till päronen och äta lite middag förhoppningsvis, magen kurrerar snart.
Sen hoppas jag på att Emman kommer och joinar mig i hippiekojjan så jag får mysa lite.
Knorren kommer förmodligen sen där mot natten och sover lite granna också.
Hejsvejs alla mina glada krummerlurer därute!
Händanefter tänker jag bara längta ( och längta lite till... ) till allt var sommaren har att ge mig! WIHJO.
.. rise and rise again, until lambs become lions.
TJINGYPP ☮
Here we go again.
It’s a never ending story.
Raised on the river said your baby doll.
I’m in it for the pride and glory.
The battle is on.
You’re hit, you’re gone.
Salem al Fakir
ÅÅÅHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH.... Depp, depp, depp.
Idag är en sån där hemsk dag då allt känns hemskt och förjävligt. Pms kanske? Vettikkede.
Allt är fel fel fel fel.
Och nu känner jag mig hemsk.
Igår var en "alla-ger-anna-mat-dag".
Patrik kom förbi med en jäkla massa soppa och bröd - Awesome.
Emma kom förbi med, inte så många, chokoladbollar - Awesome.
Men nu rullar jag nästan fram......
Nejni. Jag är inte på humör för det här.
Ibland är det ju bara så. Ingen bra dag.
Gör mig miniliten så jag får plats under spisen igen.
TJING ☮
We never change, do we?
I want to live life, and never be crue.
And I want to live life, and be good to you.
I want to fly, and never come down.
Oh, and I don't have a soul to save.
Yes, and I sin every single day.
So I want to live in a wooden house where making more friends would be easy.
I want to live where the sun comes out.
Coldplay. Men förhoppningsvis kunde ni lista ut det själva.
Hur länge jag har varit borta nu vill jag inte ens gå in på.. Men för stunden är jag tillbaka!
Vad som har hänt under dom senaste veckorna är mer eller mindre ingenting faktiskt. Sad but true.
Min hjärnskakning har inte försvunnit helt ännu, vilket rent ut sagt är ett helvete.
Men någon deppig liten fjärt tänker jag inte vara för det, och ber om ursäkt till alla nära & kära som har fått en del skit på sig pågrund av min arma hjärna. Skolan har ju inte tågat frammåt, men det är okej.
Doktorn säger att jag inte ska koncentrera mig på saker och ting, så då får skolan vänta.
För vad är viktigast egentligen. Ett helt, fungerande huvud eller skruttskolan?
Jag röstade på huvudet, och det vann.
Nu är det inte länge tills friheten står och knackar på dörren och det tror jag alla känner på sig, även om vädret inte är på våran sida.
Men vad är det dom kloka brukar säga? Efter regn kommer sol? Ett kallt maj, en varm sommar?
Peppar, peppar ta i trä på att studenten blir mer än awesome. Vilket kommer vara svårt för lite pissväder att förstöra ioförsig.
Jag måste ju iallafall få in här någonstans i min plottriga text att jag har vårstädat till 3000.
Skrubbat varje liten vrå, ugnen, toan - ja, tillochmed under sängen.
Så denna text är till för att ni ska vara stolt över mig! Eller iallafall för att visa att jag är stolt över mig själv.
Ikväll vart det äntligen biokollande! Iron man 2 stod på schemat, och jag vill bara säga: SE DEN.
Robert Downey Jr är ju smoookin'.
Frasses i Krokom var också någonting jag fick uppleva ikväll. Vart nästan tvång på det, för min käre pojkvän har tjatat hål i huvet på mig hur bra det är där. Och bra var det, men pappas hamburgare är ändå bäst.
Bal imorgon också. Och ingen kommer ha snyggare baldejt än mig, så don't even try.
Emman och jag ska ut och breaka lite hearts och bara vara extremt, ypperligt bäst - som bara vi kan.
Sen måste jag tacka & buga till Annien som lånar ut sin finfina klänning till mig.
Hoppas på att regnet inte kommer och förstör den.
Men som sagt, allt klär en skönhet. Så oavsett om jag ser ut som en blöt liten blommig gumma, så kommer jag ändå vara snygg.
Nämen nu ni! Nu blir det läsa så det blir över i veckor för er som orkar läsa min blogg.
Vill bara slinka in en gång till här på snedden...
Måste ge en vink till min underbare pojkvän som står vid mig i ur & skur, även om jag är ett litet monster under sängen. Vilket ibland faktiskt är det värsta som finns.
Men alltså. Hur mumsig är inte han på en skala?
TJINGELING ☮
Hur vill du leva när tiden går för fort?
Hur ska du veta om ingen lärt dig hur?
Hur ska du våga chansa, du som aldrig haft nån tur.
Men ska jag älska då ska det finnas tid att älska fritt.
Falla fritt - Melissa Horn
JAG VET.
Jag är inte ens värdig att ha en blogg just nu, uppdateringarna smälter ihop med varandra och är längre och längre ifrån varandra.
Men jag måste faktiskt få skylla på en makt jag inte kan beröra, hjärskakningsmakten.
Den där jävla skakning förföljer mig fortfarande och kul är det inte, inte på en plätt.
Envis som en gnu är den och kommer alltid tillbaka så fort jag försöker tänka, eller göra slutspurten.
Deppig? Javisst, men humöret är ändå på topp! Man kan inte alltid tänka på allt dåligt, man måste ju tänka framåt.
Även om framtiden utan skolan känns som miljoner år framåt. Iallafall när man går i en skruttskola som inte ens verkar bry sig att man har problem med hjärnan.
Hjärnproblem? Inte mitt fel.
Kort och gott vad som har hänt - Inte ett skit egentligen.
Har för det mesta suttit inne i hippiegrottan och stirrat in i väggen i hopp om att hjärnan läker. Medans alla andra har varit på bartömming efter bartömming, men det värsta är att alla andra har varit på skolan utan mig..
Sommarfesten kände jag att jag inte ville missa, sista gången med hälften av allehoppa.
Så jag och Emman drog på oss de rutiga klänningarna med röda läppar och körde all in rockabilly!
Förfesten var fylld av skitiga bönder och hö, men kul var det.
Dock när jag anlände till dippan ville jag bara hem, då sa den sprängade huvudvärken sitt och då var kvällen slut för mig.
Men, bortsett från värken, var det värt det. Alla var så fina och gudomliga, på ett eller ett annat sätt.
Nä, nu måste jag ifrån den här datorn. Och förhoppningsvis gå till psykologin och försöka fokusera.
Vill bara ösa över all KÄRLEK till mina stenar Knenen och Emman! Ni är bäst.
Bubblepower.
TJING ☮
Turnin' all the night time into the day.
And after all the violence and double talk.
There's just a song in all the trouble and the strife.
You do the walk, yeah, you do the walk of life.
Hmmmmmmmm.... You do the walk of life.
Dire Straits - Walk of Life
Men fy skrönnnnneeeeeeeeeeee! Nu är hoppet snart ute för den här bloggen, sist jag uppdaterade var för en vecka sen.
Hur många, eller få, som följer denna fjong har jag ingen koll på. Vågar inte kolla..
Men bugningar och nigningar till er alla tappra fighters därute! Jag är tillbaka, för stunden iallafall.
Hade en underbar helg förra helgen för den som ville veta! Alkohol, sol, pengar-som-rullade-in:
GUDOMLIGT.
Jobbade ju som sagt fredag-lördag i garaget, och det var super B. Arbetskamrater som förgyllde dagarna in och ut med överlevnadsmaterial i form av skratt, påskgodis och finurligt skratt.
Söndagen var inte riktigt något att hänga i julgranen, fick stå uppe på skutan själv i någon dunge i cirkus 4 timmar.
Jag, Emman, Eve och Bea kände för att ge tillbaka till Skistar som stod för liftkortet denna säsongen.
Kvällen därefter minns jag inte alls vad jag gjorde, var jag ute kanske? You tell me. Tror jag var det dock.
Jo, men det var jag ju! Haha... Patrik, norsken, var ju här och helsade & halsade på!
Förferre i hippiegrottan med en salig blandning utomjordingar.
Okej, jag måste vara ärlig här anar jag. Det här inlägget har legat i utkastet sen i fredags.
MEN! Jag har en bra anledning till varför. Tro det eller ej.
I lördags var det skoter som stod på schemat, en riktigt najs solig april dag vart det.
Mårre, Toffe, Patrik, Ken och Jonthe var pojkarna som fick hantera mig en hel, ypperligt underbar, dag.
Allt flöt på som det skulle - korv grillades och Patrik hittade en myrstack att leka lite med.
Tills jag och Mårten började brottas när vi skulle parkera skotrarna.
Såklart ska mitt bakhuvud träffa den lilla vattenpumpen som gömde sig under snön, och blodet forsade.
Hjärnskakning var ett faktum, och mitt arma huvud vill inte riktigt hänga med i svängarna längre.
Läkaren sa: Vila, vila, vila, inte tänka alls, ikke skidor, bara viila. Så det är det jag försöker med.
Men annars var mitt lov utomordentligt bra! Tack för vädret som lyste sol på oss, och alla hamburgare som min mage mättades av.
Nu överhettas hjärnan snart, så jag måste nog säga hejhej.
Justjust! Jag har hittat min student klänning. 300:- det ni!
TJING ☮
Gee my life's a funny thing, am I still to young?
Do you remember, the President Nixon?
Do you remember, the bills you have to pay?
Or even yesterday?
Well, well, well, would you carry a razor, in case, just in case of depression?
Well, it ain't that Barbie doll.
Her heart's been broken just like you have.
Young Americans - David Bowie
Det här bloggeriet börjar gå i stöpet, just nu när vi börjar gå mot ljusare tider känner jag.
Kan hända att det finns en connection där kanske? Så är det nog.
Sist jag skrev var det onsdag och jag låg raklång i Kens soffa tror jag bestämt.
Efter det kom torsdagen då jag inte gjorde så hemskt mycket mer än att kolla på fulla, fula norskar som häckade runt hela Åre och var blöta och odrägliga.
Men men, som vi sa: Det är ju en upplevelse i sig det, skärtorsdagen.
Hann slinka in att kolla, eller sova, till the Island också. Mitt i stinkstian som var Mårtens hem.
Idag, eller ja igår beroende på hur man ser på saken, så var det låååååång fredagen. Och lång var den.
Ruschade upp ur sängen fort som attan, bussen muppade sig lite - sen voila! Jag var framme på jobbet.
Stod på utförsäljningen i produkhusgaraget hela dagen och vek SKHOOP kläder.
Jag gillar verkligen att jobba där, men idag. Var var rushen? Varav att denna dag blev just, lång.
Deppmode när jag kom hem. Själv i lägenheten och ingen ork till varken det ena eller det andra.
Sen kom Emma och peppade upp mig med sin trötthet och så vart det lite pirater och massvis med barn!
Påsklov är det ju nu också för oss studenter, eller ja förhoppningsvis för alla i hela världen.
Man kan behöva ett påsklov ibland.
Enda planerna är att plugga faktiskt, otroligt som det nu låter.
Fast nu i helgen blir det full rulle med jobb hit och dit! SKHOOP imorgon också, sen på lördag blir det att hjälpa Skistar med deras kinesiska-fjong-redbull grej.
Är så trött så jag inte ens är trött längre just nu, hur det nu kommer sig?
Min kropp har lagt av för timmar sen, men den där segfattande hjärnan vill som inte hänga med i svängarna.
Satsar på att ett avsnitt av Modern familiy får mig på bättre sovhumör, en serie Emma rekommenderade.
Dutti du! Du är bäst.
TJING ☮
They would make your name sing.
Oh what a beautiful view, if you were never aware of what was around you.
I live like a hermit in my own head.
But when the sun shines again, I'll pull the curtains and blinds to let the light in.
But while you debate half empty or half full.
It slowly rises.
Your love is gonna drown.
Marching bands of Manhattan - Death Cab
Hej mina kära, okära, lyckliga och helt magnifika vänner!
Kände mig nu redo för att berätta vad som nu har hänt under denna extremt innehållsrika helg.
Från mig, till er alla - med glädje.
FREDAG:
Jag och Daddycool bestämde oss för att gå och äta ute, festa till det lite nu när morsan & lillknutten ändå var borta.
TTs vart det allt, och det var ju mer än trevligt! Mysigt sällskap och mumsig mat.
Efter det begav det sig till Hålirej (holiday) med Muni, Annie och Gurra. Men inte innan vi gick 88 varv runt byn för att hitta något annat ställe för dom att äta på.
Men det vart så trevligt så, även fast dom två hrarna inte var så nöjda.
Champagne skålning vart det i all ära för Muni som fyllde 19, och någon öl slank allt ner också.
Vidare till biljarden sen - Dippan nästa och MANBOY och skitsång.
Hans pipa var ju inte den bästa, börjar tvivla på ifall det verkligen var han som sjöng i melodifestivalen?
Men ypperligt trevligt var det allt! Stannade ända tills stängning, även fast jobbet skulle kalla efter mig dagen efter.. Inte så bra idé.
LÖRDAG:
Till min stora räddning blåste det lite för mycket för att mitt transportmedel upp till jobbet skulle kunna gå, kabinbanan det vill säga. Tråkigt, men tur för mina arbetskollegor.
Emma min femma kom kring 3, och Lillis & Patrik kom hack i häl.
Pizza i massor blev det innan bussen tog oss till Järpen och casa Fredrik&Hanna-kalas.
Kollade på hela waterboy filmen med Adam Sandler, och tur var det allt att den tog slut annars hade jag däckat innan jag hade börja dricka tror jag.
Så inihelvete trevligt var det, och folk sprang runt som små nykläckta kycklingar!
Åre vart det kring 11, och Beefalo vart det allt.
Väl hemma hade jag full stuga, Patrik på soffan sen kom Mårten och knackade snällt på fönstret också.
Tack och hej lördag.
SÖNDAG:
Jobb - lite lätt sliten var jag allt när jag vaknade av att alla larm ringde helt koko.
Väckarklockan som Ken tog med sig var nog inte så smart att ta med sig på krogen tror jag bestämt.
Upp & hoppa! Sa hejhej till norsken och sen jobb hela dagen.
Kom hem och allt jag ville var att sova i tusen år, men ikke det!
Dippan here I come, med Mange, Lillis och Emma.
Dock vart det bara en halvtimme för mig sen var jag tröttare än Thord och orkade knappt hålla huvudet uppe.
Ken kom hem iallafall hem med helheten i behåll kring 3, för alla oroliga därute.
Det var alltså min helg i ord, hade jag beskrivit det med ett läte hade det nog blivit:
RATSCHH, eller något liknande.
Skola idag Onsdag vart det allt!
Spanska prov som var svårare än något annat, men jag hoppas hoppas ändå.
Ikväll ska jag inte göra ett smack, mer än att förhoppningsvis kolla på Shutter Island med Ken, och kanske en liten Annie också.
Det var bilderna jag kände för att visa nu!
Facebook har snott resten.
TJING ☮
