But you know, you are not just anyone. No, you're not just anyone.



Well now you're here in your life.
And now you're finding out why you have to learn how to fight, before you learn how to fly.


So stick your fist up, prove them wrong.

You refuse to regret it.
Just like everyone said you would.
Just like everyone knew you would.

SP3 SP3 SP3 2010 ♥



FÖR VI HAR FUCKING TAGIT STUDENTEN - FY FAN VAD VI ÄR BRA!

Sist jag skrev var exakt en vecka sen, onsdagen innan fredagens hejdundrande student.
Spettan fyllde ju år den dagen, så det vart en bakislunch på Twins. Eller ja, bakis för några inblandade.
För första gången i år satt vi ute och åt lunch, och det var ju awesome. Relativt varmt iallafall...
På kvällen fick jag och Emma ett slag av inpuls och tog våran studentdricka och åkte till casa Maurice för en jäkla rolig kväll!
Vart fotbolls ja.. match på 6-7, sen rumpdansande i P2 källaren - En underbarkväll helt enkelt.



Dock så var det inte lika kul att dra sig upp ur sängen klockan 9 på torsdagsmorgonen för att släpa sig till skolan och den årliga studentlunchen..... Men servitörerna på lunchen var fina i sina utstyrslar - En hint till Arno kanske.
Kvällen som följde vart det däckmode i soffan med min kära.

FREDAG - Studenten i all härlighet.
Började med champagnefrukost i hippiegrottan, och jag tänker inte berätta vem som blev fullast (inte jag).
Sen styrde vi kosen till skolan och sång + betygsutdelning i Röjsmon.
Amandan sjöng så tårarna spurtade och sprutade.
Ännu mera tårar kom när jag insåg att Emma skulle flytta, att jag inte hade kommit på det tidigare är underligt.
Men sen måste jag också skylla på att vid stora festligheter blir jag känslosam så in i bömben.
Flakåkning vart det, vilket inte var på våran agenda. Tack till Engan!
Solen halvsken och regnet regnade. Men det såg jag bara på korten egentligen.



Min mottagning efteråt vart över förväntingar - och en stor KRAM till alla som kom och alla fina presenter.
Nabot tog vi sen till staden, och nu slutar min detaljerande förklarning.
Jag kan lugnt säga att det var en magisk kväll, och ni som missade det kan ju ångra er.
För det kommer jag aldrig göra.

Nu sitter jag hemma hos Rårremus & Knenen. Och vad gör jag? Inte ett skit.
Igår var jag i storstaden igen och kollade huvudet som ej blir bättre.
Fick så enormt mycket bättre respons och veta hur jag ska gå till väga än jag har fått under som här månaderna av Åre & Järpens skrutthälsocentral.. Men det kanske inte är deras fel? Vem vet.
Ta allt i babysteg var svaret på nästan alla mina frågor, så chilla med allt jag måste göra står på schemat.
Hur det nu ska gå.

Men mennnnnnn på måndag far & flyger vi! Och som jag längtar. Cypern är målet.



All kärlek till dig! Ett halvår har vi klarat, och det nästa kan nästan inte bli bättre.
Jag älskar dig.

TJINGELING ☮



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0